Graaltekniken och Edward Hald

Om man läser tidskrifter, antiksidor och andra forum så pratas det ofta om Graaltekniken som något exklusivt och fint. Ofta när man läser om detta är det synonymt med Simon Gate och Edward Hald.

Visst är saker gjorda med Graaltekniken helt fantastiska, men vad man ofta inte tänker på är vilket stort arbete det ligger bakom något som är gjort i Graaltekniken vilket också förklarar priset på dessa saker.

Graaltekniken har fått sitt namn med inspiration av Gustaf Frödings dikt sagan om Graal. Han hämtade inspirationen från legenderna om den heliga Graal som sägs ha samlat upp Jesus blod på korset och blodet skulle då som ett under blivit inneslutet i skålen.

Knut Bergqvist var den som tog fram den första tekniken för Graalglas och det gjorde han 1916. Från 1930 började de bli tjockglasiga och behandlades då ibland med blästring, slipning och gravyr.

Tekniken som Knut Bergqvist lade grunden till är att man fångar flera färgskikt ovanpå varandra till ett ämne som sedan kyls. Efter kylningen graveras, blästras eller slipas ett mönster in i de olika färgskikten. Därefter värmer man ämnet än en gång, ett nytt lager klarglas läggs på och skålen eller vasen blåses till sin slutgiltiga form. Detta leder till att det tar lång tid att åstadkomma ett graalglas och de flesta verk signeras av skaparen. Sverige ses ute i världen som ett moderland för Graaltekniken.

Bilden nedan måste vara en av de mest vanliga Graalmotiven och den är gjord av Edward Hald. Man ser den på de flesta samlarmarknader och antikmässor och brukar ha ett pris mellan 3-5000 kr.